En spelmanslegendar från Torsång

I år är det 200 år sedan Hans Haglöf föddes den 28 januari 1821 på Hagesgården i Tronsjö by i Torsångs socken. Hans lärde sig spela fiol i unga år. Vid 15 års ålder spelade han på sitt första bröllop. Från 1843 till 1893 spelade han på sammanlagt över 400 bröllop och mer än 1 200 danser. Han var aktiv spelman ända till sin död år 1893.

Hans härstammade från en gammal välsedd bondesläkt och även han blev bonde på Tjösgården i Dalvik. Mest känd var han dock som fiolspelman. Han skrev också dikter och målade tavlor. De kulturella intressena dominerade sannolikt över ambitionerna som bonde. Hans hustru hette Catharina (född Larsdotter) och tillsammans fick de sju barn.

Tack vare att det finns dagböcker, almanackor, anteckningsböcker och notböcker bevarade är det också möjligt att idag få en bild av Hans Haglöfs liv och verk. Musiken som Hans Haglöf komponerade och spelade är långt ifrån museal trots att det nu snart passerat två sekel sedan det begav sig. På sin tid betraktades hans musik ofta som modern. Haglöfsmusiken är en en viktig del i Torsångs musiktradition. Den lever än och spelas med glädje av dagens spelmän och folkmusiker.

Denna översiktliga beskrivning av Hans Haglöfs liv och gärning är till mycket stor del baserad på den dokumentation Anna-Karin Kylander samlat in som underlag för sin bok om ”Mästerspelmannen från Torsång – Hans Haglöf 200 år” som hon kommer att ge ut under jubileumsåret 2021.

Släktband och leverne

Hans Haglöf föddes som en av de yngre i en syskonskara om totalt tio barn. Hans fick ursprungligen Andersson som efternamn efter sin far Hag Anders. Fadern drunknade i Sunnanöviken i mars 1825 i en ålder av 46 år. Hans var då 4 år. Hans mor Catharina blev 66 år. Hon dog 1852 i lungsot.

I maj 1844 gifte sig Hans med Catharina Larsdotter från Kyna. De tog sig då efternamnet Haglöf. Hans storebror Göran hade redan år 1819 tagit sig namnet Haglöf med grund i gårdsnamnet Hages. Det nygifta paret flyttade först till Catharinas hem i Kyna för en kort tid och därefter till Dalvik. I Dalvik bosatte de sig i Tjösgården som tillhörde Catharinas morfar Lars Jacobsson. Efter morfaderns död 1863 kunde de överta Tjösgården. Hans bodde i Tjösgården hela sitt resterande liv fram till sin död 1893.

Av barnen blev Gustaf och Karl Stefanus också spelmän. De spelade ofta tillsammans med sin far. En son till Gustaf, Viktor Haglöf, var den som startade ryggsäckstillverkningen i Torsång 1914 och det framgångsrika företaget Haglöfs. Viktors sonson Claes Haglöf bor idag i Torsång och driver företaget SACCI som erbjuder bärverktyg för professionell användning.

Spelman

Först och främst var Hans Haglöf spelman. Han lärde sig tidigt spela fiol. Två av hans äldre bröder Göran och Pehr var också spelmän och kan antas ha haft stor betydelse för det tidiga musikintresset. Brodern Göran, som var sexton år äldre än Hans, fick redan som 15-åring tjänst som klockare och kantor i Torsångs kyrka. De tre bröderna spelade mycket tillsammans.

I Tronsjö fanns märkligt nog ytterligare en spelman vid namn Hans Andersson (senare Hans Andersson Bergström). Denne var fjorton år äldre men trots åldersskillnaden spelade de båda tillsammans. Hans Haglöf fick överta en notbok av sin äldre namne när denne relativt tidigt slutade spela fiol. I denna notbok finns många av de i nutid mest spelade låtarna nedtecknade.

Hans Haglöf benämns ofta storspelman. I detta ligger att han var ansedd som särskilt skicklig spelman, populär och ofta anlitad samt att han ofta fick betalt för att spela vid exempelvis ett bröllop. Han var under många år en mycket anlitad spelman vid bröllop, gästabud och danser. De dagböcker som finns bevarade visar på en imponerande omfattning av sådana spelningar. De omfattande spelningarna till fest och dans var en del av hans liv under många år och faktiskt stor del av hans vuxna liv.

Var spelade man? Inte så långt bort med dagens mått. Av de dokumenterade spelningarna finns de allra flesta inom några mil från Torsång. Ofta gick spelmannen till fots till de olika spelplatserna.

I en tidningsartikel 1925 tecknas ett personporträtt av Hans Haglöf som innehåller följande karaktäristik av honom som spelman
”Hans like i detta avseende fanns ej på långa håll, och han var därför mycket anlitad. Var det ett bröllop, som hörde till de mera storslagna, nog skulle Haglöf vara med, vare sig nu detta hölls så långt bort som i Gustafs, Vika eller Tuna. Han åtföljdes då ofta av en annan bygdespelman, Lenes Erik i Kårtylla, och där dessa spelmän stämde upp blev det liv och lust. Det är ägnat att väcka förvåning, huru Haglöf vid sidan av sitt jordbruk kunde hinna med allt detta, men han ägde en ovanlig energi och viljekraft, vilket kan förklara saken.”
Läs tidningsartikeln i sin helhet här.

Hans Haglöfs huvudinstrument var fiol. Dock hände det att han också spelade basfiol.

Hans Haglöf lämnade efter sig ett flertal notböcker med de låtar han spelade vilket har underlättat för efterkommande spelmän att ta upp hans låtar.

Poet och målare

Även om Hans Haglöf främst var spelman var han också road av att skriva dikter och att måla tavlor. Ofta gjorde han detta i form av minnes- eller gratulationstavlor. Sådana tavlor var mycket populära på den här tiden. Hans gjorde tavlor på beställning men också riktade till nära och kära. På hembygdsgården i Torsång finns ett bevarat exempel på en gratulationstavla. I detta fall gällde det en hyllning på Carolinadagen.

Hans skrev och illustrerade böcker till sina barn och barnbarn. En bokform som inte var särskilt vanlig på den här tiden.

…och bonde

Att vara spelman under artonhundratalet var sällan en heltidssyssla utan kombinerades normalt med ett annat yrke. En spelman kunde vara socknens organist eller klockare, bondson, dräng, rotesoldat eller diversearbetare. Det fanns en skillnad i att vara en hyggligt kunnig spelman och att vara en erkänd storspelman som Hans Haglöf.

Hans Haglöf kombinerade rollen som storspelman med att vara bonde med ansvar för ett lantbruk. Att vara spelman tillmättes stor betydelse men med det följde inte nödvändigtvis hög status i bondesamhället. Hans Haglöf var utan tvekan mer framgångsrik som spelman än som bonde. Helena Kåks har i en artikel 2005 (Dalarnas hembygdsbok) utvecklat intressanta tankar kring hur det kan ha varit för Hans Haglöf att vara en populär, efterfrågad spelman och samtidigt klara rollen som hemmansägande bonde med familj och stor barnaskara. En av hennes slutsatser är att Hans Haglöf säkert fick utså en hel del kritik för att han inte tillräckligt tog hand om sin gård men ”att han inte nämnvärt kan ha låtit sig påverkas av detta”. ”Därtill var lusten att skapa i musik, ord och bilder alltför stor”. Läs här Helenas artikel i sin helhet.

Några han spelade tillsammans med

Hans Haglöf spelade ibland ensam men mycket ofta tillsammans med andra.

Hans Andersson Bergström (som redan nämnts) bodde i Harildsgården helt nära Hans Haglöf under dennes uppväxt i Tronsjö. På grund av namnlikheten mellan dessa båda har de ibland sammanblandats. De spelade tillsammans trots åldersskillnaden dem emellan och klart är att deras musik har samband.

Göran Haglöf, som var Hans Haglöfs äldsta bror, hade ett tidigt musikintresse. Redan vid 15 års ålder fick han tjänst som klockare och kantor i Torsångs kyrka. Göran spelade orgel, flöjt och klarinett. Han var musikutbildad i Falun och ansedd som en mycket skicklig musiker och spelman.

Pehr Haglöf var en sex år äldre bror till Hans och spelade fiol. Troligen var det Pehr som initialt lärde Hans att hantera detta instrument. Pehr övertog fädernegården Hages i Tronsjö.

Gustaf Haglöf var Hans äldste son, född 1849. Gustaf spelade fiol med sin far. Gustaf övertog Tjösgården i Dalvik. Han slutade spela fiol offentligt några år efter faderns död för att koncentrera sin kraft på jordbruket. En son till Gustaf var Viktor Haglöf som startade ryggsäckstillverkningen i Torsång år 1914 och därmed det framgångsrika företaget Haglöfs.

Karl Stefanus var bror till Gustaf och tio år yngre än denne. Han spelade klarinett och ofta tillsammans med fadern Hans och brodern Gustaf. Carl Stefanus hade stor framgång inom teatern. Han var en välkänd teaterförfattare och hans pjäser framfördes runt om i landet. Han skrev totalt ett trettiotal teaterpjäser.

En kär spelkamrat för Hans Haglöf var Sjös Gustaf Jacobsson. Sjös Gustaf spelade klarinett. Han var betydligt yngre än Hans men de spelade ofta och gärna tillsammans. Ofta anlitade till danser. När de spelade ihop kallades de för ”Tjösen och Sjösen”.

Haglöfsmusiken lever

Haglöfsmusiken har fortlevt tack vare bevarade notsamlingar men också till stor del genom spelmansmöten genom tiderna och över generationsgränserna. Under folkmusikvågen på 1970-talet fick även Haglöfsmusiken ett extra uppsving. Musiken spelades av spelmanslag och musikgrupper, vid spelmansstämmor, på bystugedanser och på konserter.

Lokalt i Torsång har Haglöfsmusiken tillsammans med musik efter andra spelmän från Torsång som t ex Hans Andersson Bergström alltid haft en särskild betydelse.

Under 1980-talet nybildades ett folkdanslag i Torsång som hade lyckan att få dansa till en grupp spelmän under ledning av Karl-Erik Stålhandske som kom att kallas Tylla spelmän. Många polskor och valser blev det. En särskild känsla var det att få dansa till en polska efter Hans Haglöf.

I samband med att företaget Haglöfs firade sitt 100-årsjubileum år 2014 anordnades en Haglöfskonsert på hembygdsgården i Torsång. Tylla spelmän förstärkt med Dan Ljungkvist spelade låtar efter Hans Haglöf. Detta varvat med berättelser ur spelmannens liv och leverne. Ta del av berättartexten från nämnda konsert.

Idag är Haglöfsmusiken fortsatt aktuell. Under senare år har det gjorts två inspelningar med Haglöfsmusik. Linnéa Fredrikson gav 2020 ut ett album med Torsångslåtar med låtar efter Hans Haglöf och andra spelmän från Torsång. Lyssna på Linnéas album här (Spotify).

Anna-Karin Kylander har tillsammans med Göran Hellgren och Hans-Erik Nyström under 2021 spelat in en cd-skiva med låtar efter Hans Haglöf. I januari 2021 gjorde denna trio tillsammans med Helen Larsson (orgel) också en digital konsert i Torsångs kyrka. Lyssna på konserten här.

När spelmansmusiken på 1970-talet fick en pånyttfödelse inleddes också en utveckling av den traditionella spelmansmusiken genom ett möte med internationell folkmusik men också med andra musikgenrer. Hans Haglöf skulle säkert med glädje deltagit i denna utveckling med tanke på hans omvittnade intresse för nya inslag i musiken under hans egen tid. Vem skulle inte vilja vara med på ett möte mellan Hans Haglöf och exempelvis multimusikanten Ale Möller och dennes spelkamrater från när och fjärran? Hur det skulle ha kunnat låta kan vi få en upplevelse av genom att lyssna på Byllermyren band och deras tolkning av en torsångspolska där traditionell svensk fiolmusik blandas med Hållbus Totte Mattssons mandora samt instrument och musiktradition med kurdiskt ursprung. Lyssna på Bullermyren band här (YouTube).

Haglöfsmusiken lever!

Källförteckning

Kylander, Anna-Karin. Mästerspelmannen Hans Haglöf 200 år. Beräknad utgivning 2021.
Kåks, Helena. Spelman bland bönder – en fråga om stor betydelse men låg status. Dalarnas Hembygdsbok. 2005.
Bernhard, Waldemar. Versmakare, artist och spelman. Tidningsartikel. Okänd tidning. 1925.
Gidlund, Curt. Personakt Tjös Hans Haglöf. Baserat på husförhörs-dokument.

Torsångs Hembygdsförening
Leif Hansson
2021-06-14